Remissvar till Enskede-Årsta-Vantör Sdf:s förslag på strategi för arbete med civilsamhället

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning har under hösten 2017 tagit fram ett förslag på strategi för arbete med civilsamhället.

Årsta Folkhetshusförening tackar för möjligheten att få kommentera förslaget och lämnar följande synpunkter.

Årsta Folkhetshusförening välkomnar stadsdelsförvaltningens initiativ att ta fram en strategi för att underlätta och förbättra samverkan mellan civilsamhälle och det offentliga. En viktig aspekt är att strategin återspeglar en allmän förståelse och vilja att upptäcka det civila samhällets särart och egenvärde. Denna grundläggande utgångspunkt är viktig och ligger också till grund för den nationella överenskommelse som finns inom det sociala området mellan det offentliga och idéburna organisationer (den sociala överenskommelsen) och politikområdet ”En politik för det civila samhället” som beslutades av riksdagen 2010.

Vi uppfattar inte att strategin presenterar några förslag som enskild förbättrar förutsättningarna för civilsamhällets organisationer i stadsdelen men att de förhoppningsvis sammantaget kan förbättra förutsättningarna i märkbar utsträckning.

Generella synpunkter

Det framgår inte av dokumentet hur strategin och förslagen har tagits fram i dialog med berört civilsamhälle. Det grundläggande för politiken för det civila samhället är att idéburna organisationer ska ha inflytande över frågor och ärenden som berör dem. Det bör beskrivas inledningsvis hur civilsamhället har haft möjlighet att bidra till strategin och vilka frågor som lyfts och vilka vägval som stadsdelen har gjort. Att civilsamhället medverkar i en sådan här process, bidrar till en ökad legitimitet och även engagemang hos organisationerna i stadsdelen. Det är erfarenheter som gjorts i olika former av överenskommelser och dialogprocesser.

I olika avsnitt i dokumentet talas om fyra mål för arbetet, där ett av dem benämns olika på olika ställen. Det står jämställhet respektive jämlikhet på olika ställen. Ingenstans definieras dessa begrepp och det blir också otydligt vilket av dem som avses. Är ett av målen jämställdhet mellan könen eller är det jämlikhet mellan olika grupper i samhället?

Vi ser också ett behov av att utveckla och problematisera resonemangen kring måluppfyllelsen, då det som ofta är sektorns själva särart; egenorganiseringen, det aktiva deltagandet, samhörigheten, självständigheten, det allmännyttiga syftet, den utvecklade förståelsen av demokratibegreppet och processer över tid inte enkelt låter sig beskrivas, kvantifieras eller utvärderas. Stöd till och samverkan med föreningar måste förhålla sig till detta och oftast behövs nya sätt att bedöma kvalitet och andra mjuka värden utvecklas.

Strategin tar avstamp i regeringens politik, olika utredningar med mera. Utifrån den lägesbeskrivningen saknar vi förslag om insatser på vissa områden som kan behöva utvecklas. Det handlar till exempel om behovet av att öka kunskapen om det civila samhället i stadsdelen och att förbättra information riktad till civilsamhället, till exempel på hemsidor. En annan fråga som inte diskuteras är tillgången till lokaler och platser för utomhusverksamhet, som vi vet är avgörande för många organisationer i civilsamhället. Vi saknar också konkreta förslag om hur förutsättningarna för att starta och driva ideell verksamhet i stadsdelar med en låg närvaro av civilsamhället kan förbättras. Vill stadsdelen särskilt verka för att stärka de förutsättningarna och i så fall hur?

Lotsfunktion

Vi ser positivt på en sorts lotsfunktion. Det kan till exempel vara svårt för en förening att veta var man ska vända sig för att få tillgång till relevant information från stadsdelen. Det är också bra att visst administrativt stöd kan erbjudas, inte minst till nya och små föreningar. Lotsfunktionen kan vara ett stöd för föreningar att hitta varandra och samordna sig i olika frågor. Dock saknar vi en avgörande aspekt. Vi ser lotsen som en tvåvägsfunktion, som ska koppla samman förvaltningens olika delar med berörda föreningar. Lotsfunktionen kan inte bara finnas till för föreningarna. Ska den kunna underlätta samverkan mellan civilsamhället och stadsdelen behöver den också vara ett stöd för förvaltningens organisation. Tjänstemän i det offentliga behöver kunskap, rutiner och verktyg för samverkan. Det kan alltså behöva förtydligas hur lotsen länkar samman föreningar med olika delar av stadsdelsnämndens verksamheter och hur lotsen kan bidra till att öka kunskapen om civilsamhället i förvaltningen samt stödja olika former av samverkan.

Civilsamhället som remissinstans

För att civila samhällets organisationer ska kunna påverka i de frågor som berör dem, är det bra att det finns flera olika sätt att lämna synpunkter på; svara på remisser, delta i samråd eller liknande former för inflytande. Det viktiga för oss föreningar är att det blir tydligt vad som förväntas från stadsdelen, hur organisationer kan påverka och vilken typ av inflytande som är möjlig, i vilket skede och vilket samråd som förvaltningen har för avsikt att genomföra. Det är också viktigt för organisationer att få relevant återkoppling på hur synpunkter har tagits om hand. Det är bra om strategin belyser dessa förutsättningar och möjligheter tydligare.

Vi har dessutom svårt att se vilken roll som lotsfunktionen har vid remisser. Hur förs synpunkter vidare till berörda beslutsfattare och vilket mandat har lotsen i förhållande till olika delar av förvaltningen?

Samverkan och dialog

I fråga om samverkan och dialog är det viktigt att formerna och syftena med dessa är något som båda parter kommer överens om gemensamt, så att de fyller båda parters behov och att båda har förutsättningar att medverka och bidra. Vi befarar att de beskrivna årliga demokratidagarna kommer att vara svåra att genomföra, då det finns alltför många syften med ett och samma arrangemang: möten mellan nämnden och föreningar; möten mellan föreningar; möten mellan föreningar och medborgare. Vart och ett av dessa syften kan kräva olika former och förberedelser.

Ambitionen från stadsdelen att civilsamhället ska samlas med en gemensam röst vid det årliga föreningsrådet är orimligt. Det civila samhället kommer inte att kunna bli överens i många frågor och varje organisation har en egen röst och självständighet och det är inget självändamål att vara överens. Vi ifrågasätter alltså att stadsdelen uttrycker det som en förväntan. Om ett föreningsråd ska kunna komma till stånd, där föreningar får lyfta behov och önskemål och i vissa fall identifiera gemensamma sådan, är det viktigt att vara medveten om att det krävs mycket förarbete. Det behövs en struktur för samordning mellan föreningarna inför föreningsråden med olika förmöten och en samordnande funktion, för att till exempel kunna sätta en partsgemensam agenda. Det behövs också resurser för detta förarbete. En relevant förlaga för ett sådant arbete kan vara det partsgemensamma forumet mellan regeringen och det civila samhället som administreras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Föreningsbidrag

När det gäller föreningsbidrag och vilka behov som finns av stöd för olika insatser, ser vi gärna en öppen dialog med det lokala föreningslivet. Till exempel skulle verksamheter som syftar till mellanmänskliga möten, möten mellan civila samhällets organisationer och integration och nyanländas etablering kunna vara relevanta områden för stöd framöver. Vad bidrag kan användas till bör också sättas i förhållande till det behov som föreningar har för att bedriva verksamhet och därmed bör bidrag godkännas för bland annat personal- och lokalkostnader och hyra av lokal för att bedriva verksamhet.

Årets föreningsinspiratör

Det är jätteviktigt att uppmärksamma föreningars och organisationers arbete. Däremot kan det vara bra att diskutera formerna för hur detta bäst går till tillsammans med civilsamhällets organisationer. Det framgår inte av strategin varför just ett utnämnande av årets föreningsinspiratör skulle vara det bästa sättet att uppnå syftet.

Med vänliga hälsningar,

Styrelsen för Årsta Folketshusförening